Emo

Känner att jag skiter i allt det där nu. What's the point?

Puss


Aroumpf?

Börjar bli vansinnigt myssjuk nu. Inte som i kåt, utan bara som i mys.

Samtidigt känner jag mig för apatiskt för att bry mig...

Den här veckan kommer bli välbehövd. Göra ingenting, vara med kompisar och göra saker som man inte hinner med annars. Lär ha ångest för att jag inte gör nåt plugg alls...

Vill bry mig, orkar inte bry mig, bör jag bry mig?

Man ska inte leta, inte anstränga sig. Man ska bara vara och låta det komma, det är då det funkar bäst. Men det känns ganska värdelöst, man kan ju inte bara vänta på att nåt bra ska komma. Bra saker kommer inte alltid som ett brev på posten? Eller?

Allt känns så snett. Är det verkligen bara meningen att man ska sitta still och vänta? Självklart inte...

Årets paradox...

Just nu pallar jag inte med ett förhållande. Vill bara mysa lite. Krama... Gärna hångla lite....

...Puss...

Hmm

Anledningen till att hon inte ens vill fika är tydligen en blandning emellan att hon inte vill, inte vågar och inte hinner.

Hmm...

Jag känner dissen...

...Puss

Jag kom på det

Jag kom på varför jag känt mig så känslokall på sista tiden. Jag har slutat lyssna på musik. Norpade Dennis mobil och lyssnade på massa skön musik. Fick våg på våg av gamla känslor jag nästan glömt. Måste börja lyssna på musik igen.

Jag vet inte vad det var som startade denna utveckling... Det var ganska timat med när jag blev dumpad, men man tycker ju att jag borde återhämtat mig vid det här laget...

Måste får fart på mig själv. Jag har ingen energi kvar alls. Trött hela tiden. Inte konstigt att jag är oengagerad. Men det känns som att det är något annat.

Känner för övrigt att jag inte ens orkar med att jobba med mitt lilla span. Känner att jag skiter i allt det där tills jag verkligen har energi att satsa järnet...

Helvete då! Fett jobbigt.

Tänk om man inte behövde sova lika mycket...

Vad ska jag göra? Jag vill vara kär igen, men det är ju verkligen BARA att vänta... Vad ska jag göra tills dess...?

...Puss

What is love?

What is love? It is simply a way your body acts chemically in order to encourage you to pass your genes on? Or is it something bigger...?

I like to think so...

Sometimes it is difficult to believe, especially in these days. When everything seems to clot together like dough in your hair. But somtimes... sometimes life is a ride on a cloud through the joys of the universe...

I have felt much. I am a very emotional person, even if that does not always show. I do not have much to hide and i don't know anyone who is much more honest than i am. This, amongst other things, proves that love has no logic whatsoever.

Love defies all logic, and unfortunately, I am a man of logic. I am far too keen to analyse situations, gather facts and quick resolves. I need discipline.

I have lived though the wonders of love. That wonderful summer of -06. I have lived through deciept, and i have lived through sorrow.

Yet i realize that i have barely touched the essences of life.

What is life, anyway? Is it just a way of defining that we are alive? Or is it the phenomenon of enjoying joy and friendship and happiness in a unique mixture we call love?

Many people have tried to answer these questions, and i doubt i will do any better. I believe that the answer to all these questions are unique for every single one who askes them. There is no point in digging too deep, you will only end up at the doorstep of your own heart and soul, which is where you started out.

I wonder if it is worth fighting for love. I just dont know when to stop, and when to fight harder.

Maybe i should work on getting in touch with myself, i havent talked to him in a while.

I really miss him...



(För er som klagar på språkvalet i detta inlägg, synd. Det är min blogg och jag kände för att skriva på engelska

Puss)

Den vita delen av måsskiten

Känner mig fett poetisk, men förvänta er inga alster.

Mina vänner är det bästa jag har. Jag var helt nere i flera veckor, hur stressad som helst. En eftermiddag och kväll med några grabbar fick upp modet direkt. Helt otroligt. Ni anar inte hur mycket det värmer när ni tackar och tycker att det var ett bra initiativ och så. Makes my life worth living.

Tvivlet börjar övergå. Det verkar som att den almänna opinionen är "go for it, du har inget att förlora". Så nu kör jag. Ni som inte vet vad jag pratar om är välkomna att fråga, känner inte att det är lämpligt att dra alla detaljer över etern.

Ni som är regelbundna läsare vet att de riktigt fina inläggen kommer när jag inte mår på topp så att säga. Så ni får glädja er i sorgen, jag mår ganska bra nu =)

Säg något ont som inte har något gott med sig.

Har blivit besviken på en gammal vän dock. Trodde inte det om honom, han som var en sån klippa. Nåväl, inget att göra åt. Det är hans beslut, men jag tänker inte ta del i det.

"Take care, and may your god be with you" - Dave Allen
Bra citat, säger en hel del.

Puss

Suck

Sitter i soffan. Mår illa. Sur som fan, utan någon speciell anledning. Bägaren har bara runnit över helt enkelt. Kommer precis ifrån Jujutsun. Min tränares sätt att instruera och hjälpa en att korrigera som först var lite roligt pga. att det är lite ironiskt och får en att själv upptäcka vad som är fel, är inte lika roligt längre. Man har kommit till den nivån när allt inte är så förbannat självklart! Bara för att man har svart bälte så kanske inte en stressad, nyss sjuk orangebälting fattar precis allt man säger!

Jag orkar inte. Mådde illa redan när jag gick ur duschen i hallen. Åkte väl därifrån vid kvart i. Tog det ganska lungt, ville vara för mig själv litegrann. Visste att pappa behövde bilen 22. Kom hem när bilklockan som går före stod på 22:01. Far kommer mot bilen och säger nåt i stil med "det där var nära" ger mig de andra bilnycklarna, säger inte så mycket mer och åker iväg. Han lät ju inte särskilt glad att se mig. Typ "förlåt för att jag inte ville stressa hem, jag är ju för fan i tid".

Han menade säkert inget illa...

Livet är så drygt nu. För mycket att göra. Jobbet sänker mig mer än jag trodde att det skulle göra. Roligt att tjäna pengar, göra nya saker och träffa nytt folk. Men jag måste lära mig så mycket så snabbt! Inte nog med allt jag har i skolan liksom.

Sen var det ju det där med den lilla damen också. Det lilla spanet. Vet inte om jag orkar göra nåt av det. Tanken har ju såklart slagit. Men jag ska ta goood tid på mig. Vill inte göra något förhastat. Känns bara så typiskt mig att redan "tycka om" en hel del. Ska försöka att vänta ut mig själv.

Mitt humör går verkligen i vågor nu.

Lyssnar på coldplay... Det hjälper...

Ska jobba imorgon. De som vill ge mig en uppmuntrande kram är välkomna i sjödal mellan 9 och 12:30 alternativt brödavdelningen ICA Kvantum kungens kurva mellan 14 och 18.

Tror inte på någon gud. Religion skrämmer mig. Ett verktyg för att få folk att göra saker. Efter allt jag har varit med om så känner jag verkligen att det inte är någonting jag vill associera mig med. Det är inte det att jag inte vågar släppa kontrollen, det är den tanken att någon som dog för två tusen år sedan skulle komma tillbaka och stötta människor. "Jesus hjälpte mig blahblahblah". Du hjälpte dig själv, du bara skyller på Jesus. Nu när kyrketablissemanget verkligen börjar ställa krav på att man ska vara religiös, och framförallt ställa krav på var jag gör på min fritid samt utnyttjar idéllt arbetande ungdomar med sin jävla attityd så kan de ju bara köra upp nåt där solen inte skiner. Synd bara att det finns så underbara människor där trots allt... Vill inte lämna dem. Men tyvärr så väger det negativa över det positiva i organisationen själv. Men vännerna består, hoppas jag...

Jag är lite skraj inför mitt lämnande av THG. Jag vet inte var jag ska ta vägen... Jujutsun har precis bevisat att det inte är en tillräckligt hållbar krets... Har börjat umgås med NVCO06. Trevliga typer. Där finns det nog lite att hämta. Ska smita iväg med mina närmsta boys någon gång snart dessutom. Det behöver jag.

Tack för att du läste.

Puss

Åååh SOPA!

Jag är så jävla dålig.

Trodde jag började enligt mitt vanliga jobbschema idag, 12:45 - 19:00. Icke, skulle jobba mellan 07 och 11. Telefonen ringer vid halv tio och min avdelningschef undrar var jag är. Ursäktar mig, skyndar mig till jobbet, jobbar mina fyra timmar helt off schedule, men det verkar som om det gick bra trots allt... Fett pinsamt och korkat.

Jag lär ju inte göra om det i alla fall...

...Pyss

Godisbomb

"haha ja de va väldigt gulligt på ett sött-stalker sätt ;P"

Fett kul. Linda i NVCO 06 var fullt övertygad om att jag inte kunde hitta hennes adress och lämna en godisbomb i form av godispåse i hennes brevlåda.

Lasse bangar inte.

Godisbomben levereras och äts upp.

Lasse - Linda  1-0 =)

...Puss


The break-up

Det är aldrig kul att göra slut... Den som tycker det är det något fel på, och jag tycker synd om alla som är tillsammans med dena personen. Jag tycker synd om alla människor.

Varför kan ingenting bara fungera?

Puss

RSS 2.0